© 2025 Nicholas Williams
Pùb gwir gwethys / All rights reserved
Clyckya obma ha goslowes / Click here to listen
Text an recordyans / Text of the recording
Egery in dyw several fenester rag gweles an text ha goslowes i’n kettermyn.
Open in two separate windows to see the text and listen at the same time.
In Kernowek yma dew er usy ow styrya ‘very’ avell adverb. An kensa yw fest. Otobma nebes examplys anodho: Fest yn crev me re behas (Passyon agan Arlùth); hag ino fest lies toll gans an dreyn a veu tellys (Passyon agan Arlùth); Pàn wruga dres ow dyfen, fest yn tynn ev re’m sorras (Origo Mundi); yma wàr garynyas brâs ow tybry fest dybyta (Origo Mundi); Ny a yll bos fest mery (Origo Mundi); mytern os wàr nev ha’n bÿs hag arlùth fest galosek (Passio Christi); Wolcùm fest owgh i’n chy-ma (Passio Christi); Rag me a wor fest yn ta y vos mab dhe Varia ha duw inwedh (Resurrexio Domini). Dell hevel nyns yw fest ûsys rag ‘very’ i’n pùb text. Nyns yw fest ‘very’ kefys in Bêwnans Meryasek, rag ensampel, Tregear na Creacyon an Bÿs. I’n textow-na yth yw pur an ger rag ‘very’. Yth o pur i’n dallath an ger rag ‘pure’, ha dre lycklod y fedha va pronôncys [py:r]. Ot obma nebes examplys: Pur hager ha molothek an jowl ino re dreksa (Passyon agan Arlùth); hag a’n dyghtyas pur lowen maga teg dell re bia (Passyon agan Arlùth); In medh Crist an cuv colon pur wir te re leverys (Passyon agan Arlùth); Pàn o pur holergh an jÿdh, y tyfunas unn marhek (Passyon agan Arlùth); Ow broder, pur lowenek my â genes dhe’n meneth (Origo Mundi); Otta cowas pur ahas (Origo Mundi); Saw kyns ès an vogalen gwadn-poslevys dhe gelly hy rowndenep ha dysplêgya dhe [pi:r], yth hevel fatell veu an vogalen cot’hës hag indelha dhyrag /r/ hy a dhysplêgyas dhe [o]. Nyns yw desmyk an tybyans-na rag ny a wel an keth dysplêgyans dhyworth [y] dhe [o] i’n ger porres, rag ensampel in: rës yw y wruthyl porrës (Origo Mundi) ha rës yw y vos gwir porrës (Passio Christi). Yth hevel fatell o *purrës an form wredhek. Nyns yw godhvedhys pana dermyn poran a veu por gwrÿs a pur dhyrag hanow gwadn pò dhyrag adverb. Apert yw bytegyns fatell yw por kefys i’n textow. Otobma nebes examplys: Mars ewgh dhe Arthùr por wir, ow thowl yw mones genowgh (Bêwnans Ke); por dhefry ny vÿdh kerys neb mar teu va re venowgh (Bêwnans Ke); Bedhens por war! (Bêwnans Ke); Wàr ow fordh hir, por jentyl yw (Bêwnans Ke); Me a wra, syra, por wir. Ny’m let glaw na taranys (Bêwnans Ke); My a wor por dhâ (Lhuyd); Yth ov por lowen dhe gweles why an myttyn-ma (Lhuyd); Rag fraga, an Arlùth ny yw Duw por dhâ (TBoson). Heb mar yth yw an ger pur y honen ûsys in Kernowek dhe styrya ‘pure, true, very, utter.’ Ensampel spladn a gefyr i ’n tyller-ma in Passyon agan Arlùth: Why a dheuth dhymm in arvow dre draison in unn scolkya gans boclers ha cledhydhyow dhe’m kemeres, dhe’m shyndya, dhe mo painya bys i’n crow kepar ha dell vena vy an purra lader i’n pow.